FAQ - Tillgänglighetsutlåtandet

Ska varje digital tjänst i en organisation ha ett eget tillgänglighetsutlåtande på varje språk i tjänsten?

Det rekommenderas att tillgänglighetsutlåtandena publiceras separat för varje tjänst, dvs. att det under ett domännamn kan finnas flera tillgänglighetsutlåtanden. Exempelvis i underdomäner under ett domännamn är det bra att publicera egna tillgänglighetsutlåtanden. Detta gör det lättare att upprätthålla tillgänglighetsutlåtanden och hjälper användaren att snabbt hitta den information som behövs.

De olika språkversionerna av webbplatsen kräver ofta ett eget tillgänglighetsutlåtande. Innehållet kan vara olika, så också eventuella brister i tillgängligheten är olika i tillgänglighetsutlåtandena. Detta gäller alltså även om publikationssystemet är detsamma och även eventuella tekniska brister i tillgängligheten är likadana. Innehållet i de olika språkversionerna skiljer sig alltså ofta åt och tillgänglighetsutlåtandet uppdateras också i olika takt.

Lagen om digitala tjänster tar inte ställning till på vilket språk tillgänglighetsutlåtandet ska upprättas. Enligt språklagen är våra nationalspråk finska och svenska. Organisationen kan dock ha egna anvisningar eller föreskrifter med mer långtgående krav i fråga om det språk som service ges på. Enheten för tillgänglighetstillsyn övervakar dock inte dessa.

På vilka språk kan verktyget för tillgänglighetsutlåtande användas?

Webbplatsen tillgänglighetskrav.fi upprätthålls på både finska och svenska, och därför finns ett verktyg för tillgänglighetsutlåtande tillgängligt på båda språken. För närvarande har vi varken en engelskspråkig webbplats eller ett verktyg för tillgänglighetsutlåtande, men en engelskspråkig modell för tillgänglighetsutlåtandet finns på EU-kommissionens webbplats.

Vad innebär arkivering av digitala tjänster och hur antecknas ett tillgänglighetsutlåtande för dem?

Det arkiverade innehållet i en digital tjänst är sådant som man inte gör ändringar i, inte uppdaterar och inte heller behövs innehållet för aktiva administrativa processer. Lagen om digitala tjänster tillämpas inte på innehåll i digitala tjänster som har arkiverats före 23.9.2019, om inte innehållet behövs hos en myndighet för att sköta ett ofullbordat ärende. I fråga om arkiverade digitala tjänster ska det finnas ett tillgänglighetsutlåtande, om arkiveringen har gjorts efter 23.9.2019.

I fråga om mobila applikationer kan som sådan arkivering som avses i lagen i många fall betraktas ett beslut om att utvecklingen av applikationen, produktionen av dess innehåll och annat aktivt utnyttjande av applikationen upphör. Om applikationen dock fortfarande står till användarnas förfogande, är det fortfarande möjligt att förbättra de informationssäkerhets- och tillgänglighetsegenskaper som behövs för applikationen utan att enbart på basis av detta anse att arkiveringen av applikationen har upphört.

Det arkiverade innehållet kan vara länkat till en tillgänglig digital tjänst, men då ska det i tillgänglighetsutlåtandet anges att det arkiverade innehållet i fråga inte uppfyller tillgänglighetskraven. Läs mer om det arkiverade innehållet.

Hur detaljerat ska icke-tillgängliga filer som ingår i en digital tjänst anges i tillgänglighetsutlåtandet?

I tillgänglighetsutlåtandet ska anges vilka delar av tjänsteleverantörens digitala tjänst som inte uppfyller tillgänglighetskraven och eventuella motiveringar till avvikelsen från tillgänglighetskraven. Informationen hjälper användaren att förbereda sig på eventuella brister i tillgängligheten. Principen är att alla filer och sidor inte behöver nämnas separat i tillgänglighetsutlåtandet. Syftet med tillgänglighetsutlåtandet är att den ska vara begriplig för läsaren, så det lönar sig från fall till fall överväga hur exakt bristerna ska presenteras. Läs mer i tillgänglighetsutlåtandet.

Vad är oproportionell börda och finns det någon tidsfrist för korrigeringar?

I lagen om digitala tjänster har det inte fastställts några detaljerade kriterier för när motiveringen oproportionell börda kan användas och när t.ex. en utvecklingskostnad eller ett ändringsarbete ska anses vara oproportionell börda. Vid bedömningen av oproportionell börda ska särskild hänsyn tas till behoven hos personer med funktionsnedsättning att använda tjänsten i fråga samt tjänsteleverantörens storlek, ekonomiska ställning, verksamhetens art och omfattning. Läs mer om oproportionell börda.

Tjänsteleverantören bedömer själv om uppfyllandet av tillgänglighetskraven till vissa delar är en oproportionell börda och hur lång tid det tar att uppfylla kraven. Tidsschemat för korrigeringar ska basera sig på den arbetsmängd som korrigeringen kräver och på de resurser som står till förfogande. Tillstånd för att åberopa oproportionell börda begärs inte på förhand av tillsynsmyndigheten.

Ska man vid åberopande av oproportionell börda ange vilka brister som finns i den digitala tjänsten?

När man åberopar oproportionell börda ska man i tillgänglighetsutlåtandet ange vilka delar av den digitala tjänsten som inte överensstämmer med tillgänglighetskraven samt varför och när situationen kommer att åtgärdas. Syftet med tillgänglighetsutlåtandet är att den ska vara begriplig för läsaren, så det lönar sig från fall till fall överväga hur exakt bristerna ska presenteras.
Läs mer om oproportionell börda.

Ska tillgänglighetsutlåtandet förnyas varje år och ska datum anges för justeringen?

Tillgänglighetsutlåtandet behöver inte förnyas årligen, utan samma dokument kan uppdateras. Riktigheten i innehållet i tillgänglighetsutlåtandet ska kontrolleras regelbundet och minst en gång om året. I tillgänglighetsutlåtandet ska det anges när det har upprättats och när det senast har justerats. Läs mer i tillgänglighetsutlåtandet.

Hur utreds tillgängligheten på en webbplats innan tillgänglighetsutlåtandet upprättas? Kan automatisk bedömning användas?

Vid bedömningen kan man utnyttja en sakkunnigorganisation eller också kan bedömningen göras själv med hjälp av t.ex. automatiska verktyg för bedömningen av tillgängligheten.

Automatiken upptäcker dock inte alla brister. Till exempel kan automatik sannolikt inte bedöma hur bra bilders textalternativ motsvarar innehållet eller om det på webbplatsen bildas en tangentbordsfälla. Därför ska vid en bedömning också en egen eller en experts bedömning användas som stöd för det automatiska verktyget när bedömningen görs.

Enheten för tillgänglighetstillsyn upprätthåller inte någon förteckning över godkända instanser som utför bedömningar. Därför kan organisationen själv fatta beslut om vilken aktör som den anlitar som hjälp vid bedömningen. Då valet görs lönar det sig dock att kontrollera aktörens erfarenhet av att göra bedömningar.

Kan man uppge att den som utför bedömningen av tillgängligheten hos digitala tjänsten är systemleverantören för tjänsten?

Ja, det kan man. Systemleverantören betraktas som en utomstående sakkunnigorganisation, eftersom systemleverantörens bedömning av tillgängligheten är en beställd tjänst. Också i detta fall är det skäl att säkerställa att den som utför bedömningen har tillräcklig erfarenhet av bedömningar av tillgänglighet.