Salvia symbol. Ett förstoringsglas med en kant som liknar sektorerna i ett cirkeldiagram och bokstaven S i punktskrift i mitten.

Salvia-programmet som lösning för till­gänglighets­tillsynen

Regionförvaltningsverket har publicerat källkoden för Salvia-programvaran som den utvecklade för att övervaka webbplatser. Eetu Komsi, överinspektör för tillgänglighetstillsyn, berättar om bakgrunden och målen med utvecklingen och vilken annan programvara har använts för tillgänglighetstillsyn i olika EU:s medlemsländer.

När lagen om digitala tjänster, som stiftades i och med EU:s webbtillgänglighetsdirektiv, trädde i kraft i Finland våren 2019 hade enheten för tillgänglighetstillsyn redan arbetat i över ett halvt år. Den viktigaste delen av arbetet var att informera om tillgänglighetskraven och ge anvisningar om hur kraven kan uppfyllas. Under de senaste fyra åren har vi enbart från vår enhets gemensamma e-post svarat på närmare 2 ‘000 frågor. Vår webbplats har närmare 900’000 visningar.

Till regionförvaltningsverkets uppgifter hör utöver rådgivning och anvisningar om tillgänglighetskraven också att övervaka att de följs. Enligt Europeiska kommissionens genomförandebeslut skulle Finland med automatiserade metoder granska 185 webbplatser under de två första tillsynsperioderna och från och med 2023 skulle redan 240 webbplatser granskas. När en sådan mängd webbplatser testas är inte den enda utmaningen att identifiera brister i tillgängligheten. Utan effektiva lösningar kan redan den tid som går åt till att registrera observationerna från granskningarna, skriva rapporter och översätta eventuella texter bli överväldigande.

Vi kunde inleda beredningen av tillsynstekniken våren 2020, när den första tillsynsperioden som Europeiska kommissionen fastställt redan var i gång. Ett problem för Finland och många andra länder var däremot att det i detta skede fanns mycket få, eller inga alls, färdiga program som lämpar sig för sådan tillsyn. Europeiska unionen hade visserligen finansierat olika projekt för tillsynsmyndigheternas behov, men de blev klara först 2021, vilket innebär att man inte kunde räkna med dem. I vissa medlemsländer hade man redan tidigare beaktat tillgängligheten i lagstiftningen och egna program hade utvecklats för tillsynen. Programmen hade dock utvecklats för ländernas egna förhållanden och behov och gick inte nödvändigtvis helt att anpassa till Finlands relativt linjära övervakning. Att vidareutveckla ett sådant program kunde bli lika dyrt som att skapa ett helt nytt.

Programbibliotek för öppen källkod och ACT-regler

I slutet av 2020 visade sig den största hjälpen komma från WAI-tools-projektet. I det EU-finansierade projektet deltog internationella W3C och tillsynsmyndigheterna i Norge och Portugal samt holländska Accessibility Foundation som utför tillgänglighetsauditeringar. I projektet deltog dessutom Lissabonuniversitetet, Siteimprove och holländska Deque, som alla utvecklat program som testar tillgängligheten.

Inom projektet färdigställdes de s.k. ACT-reglerna för systematisk testning av WCAG:s tillgänglighetskrav (Accessibility Conformance Testing rules), som programutvecklarna inkluderade i sina egna program: Lissabonuniversitetet i QualWeb-core,, Siteimprove i Alfa och Deque i Axe-core. De program som ingick i projektet publicerades också under licens för öppen källkod. På så sätt har alla som är programmeringskunniga möjlighet att utnyttja dessa programbibliotek i testprogrammen på önskat sätt.

Testprogrammens användbarhet

Dessa testkärnor eller -moduler för tillgänglighet är däremot inte helt användningsklara testverktyg. De är programbibliotek där man via gränssnitt kan mata in tekniska anrop för att bedöma det angivna webbinnehållets tillgänglighet. Programmet svarar på anropet genom att som resultat av testningen returnera en maskinläsbar teknisk rapport. Den här formen av programbibliotek är i praktiken komponenter som aktörerna har för avsikt att integrera i sina egna system på ett sätt som passar deras användningsändamål.

För kommersiella aktörer är dessa testkärnor endast en del av tjänstehelheten de tillhandahåller. Det mest centrala i deras affärsverksamhet går ut på att utveckla hur kunderna kan utnyttja testningstjänsten. Tillsynsmyndighetens behov av automatiserad masstillsyn och uppföljning på lång sikt skiljer sig mycket från exempelvis behoven hos aktörer som erbjuder enskilda tillgänglighetsauditeringar, eller hos webbutvecklare och innehållsproducenter. En enskild tjänsteleverantör kan ha mest nytta av en helt automatiserad kontinuerlig uppföljning av webbplatsens tillgänglighet.  I tillsynsmyndighetens användningsändamål betonas också att resultaten ska vara tillförlitliga och att man uttryckligen håller sig till lagens krav. Alla andra aktörer har inte nödvändigtvis samma behov av att så tydligt skilja mellan lagens tillgänglighetskrav och observationer i samband med användarupplevelsen.

Olika verktyg för att testa tillgängligheten

QualWeb-core används i de portugisiska myndigheternas övervakningsverktyg Access Monitor och testverktyget kan även testas av vem som helst på tjänstens webbplats. Siteimprove använder Alfa i sin egen kommersiella tjänst och Deques Axe-Core används delvis i bl.a. Google Chromes Lighthouse-produkt. I QualWeb, Alfa och Axe erbjuder också alla webbläsartillägg för användarna.  På basis av Europeiska unionens medlemsländers rapporter om tillgänglighetstillsynen användes också dessa tre program, eller kommersiella produkter som använder sig av dem, i tillsynen i flera av Europeiska unionens medlemsländer.

Andra testverktyg som används av flera medlemsländers tillsynsmyndigheter är Wave som utvecklats av det ideella företaget WebAIM, W3C:s HTML-validator och Nu Html Checker, Accessibility Insights  och Headings map -insticksprogrammen samt företaget TPGi:s Color Contrast Analyzer och ARC toolkit. Egna testprogram hade utvecklats av bl.a. Belgien (Bosa), Spanien (OAW) och Luxemburg (simplA11yMonit). För validering av PDF-dokument använde medlemsländerna enligt rapporterna i regel PAC-validatorn, men Luxemburg hade också utvecklat ett eget verktyg för detta, simplA11yPDFCrawler.

Vid regionförvaltningsverket i Finland valde vi att utveckla vårt eget program, där QualWeb skulle fungera som testkärna.

Eget testprogram för Finland

Tillsynsmyndighetens verksamhet ska vara resultatrik och därför förutsatte övervakningen av hundratals webbplatser färdigt genomtänkta användargränssnitt och automatiserade arbetsskeden. Det är inte bara fråga om hur lång tid förfarandena i anslutning till en granskning skulle kräva, utan också om kvaliteten på tillsynen och rapporteringen och därmed också om parternas rättsskydd. Det skulle inte vara möjligt att med människoögon på ett tillförlitligt sätt och med tillräcklig noggrannhet gå igenom maskinläsbara tillsynsrapporter som innehåller hundratusentals rader. Ifall tillgänglighetstillsynen beslutar att meddela tjänsteleverantörerna föreskrifter om hur bristerna ska åtgärdas, ska man också kunna presentera resultaten av granskningarna tillräckligt preciserat och begripligt.

Vi skulle alltså själva utveckla de webbläsarbaserade användargränssnitten för utförandet av testerna utifrån våra egna behov. Dessutom skulle resultaten sparas och ett fungerande användargränssnitt skulle finnas tillgängligt för att bläddra i och ladda ner rapporterna. Till sist skulle programvaran automatiskt producera en rapport om granskningsresultaten som kunde skickas som sådan till tjänsteleverantörerna. Användargränssnitten och rapporterna skulle dessutom finnas tillgängliga på finska, svenska och engelska. Det förutsatte ett nytt internt utvecklingsarbete med fokus på utnyttjandet av QualWebs testkärna.

Tjänsten som vi utvecklade tillsammans med TietoEVRY i april–oktober 2021 uppfyllde dessa krav. Den fick namnet Salvia, ur finskans ord för tillgänglighetstillsyn, ”saavutettavuusvalvonta”. Det tog i regel mindre än en timme för myndigheten att granska en webbplats i Salvia och rapportera resultaten. Tjänsten var tillräckligt användarvänlig och snabb för att motsvara de mål som ställts upp.

Under utvecklingsarbetet förde RFV flera diskussioner med QualWebs utvecklare och fick värdefullt stöd av dem. Under samarbetet publicerade QualWeb också sin lokaliseringstilläggsdel som redan var under beredning, varvid regionförvaltningsverket endast behövde producera egna översättningsfiler för ACT-testernas rubriker, beskrivningar och resultat. Nu innehåller den portugisiska QualWeb-programvaran färdigt stöd för engelska såväl som för finska och svenska för ACT-reglerna för kriterierna på nivå A och AA i WCAG 2.1.

Vidareutveckling av tjänsten

År 2022 behövde tjänsten dock vidareutvecklas, eftersom den första versionen saknade möjligheter att granska webbplatsernas mobilversioner och till exempel tjänster som kräver inloggning. Tjänstens användaradministration och prestationsförmåga förbättrades också. För att granska webbplatser som kräver inloggning och s.k. single-page app-webbplatser används QualWebs egna färdiga webbläsartillägg. Testningen av dessa tjänster kräver delvis manuellt arbete och samtidigt mer tid än för helt automatiserade tjänster, men det är nu möjligt att granska dem och rapportera resultaten.

En brist som identifierats är dock att det med Salvia endast är möjligt att granska HTML-sidor. Tillgängligheten i office- och PDF-filer som laddas ner från webbplatser som omfattas av tillgänglighetskraven måste fortfarande granskas på andra sätt. Dessutom finns det fortfarande ett par brister i tillgängligheten i de PDF-filer som Salvia producerar. I synnerhet myndigheterna bör beakta och korrigera dessa brister till nödvändiga delar t.ex. i programmen Adobe Acrobat eller PDF XChange Editor innan rapporterna skickas vidare. Regionförvaltningsverkets utredning visar att det trots att det finns många programbibliotek som erbjuder PDF-resultat endast är få av dem som kan producera tillgängliga filer.

Mål: Effektivitet, öppenhet och transparens

Redan från början utgick man i utvecklingsarbetet från att slutresultatet skulle vara transparent. En produkt som utvecklats med offentliga medel borde kunna utnyttjas av alla – både kommersiellt och icke-kommersiellt. Därför valde man att använda sådana programbibliotek i tjänsten vars licenser också gjorde det möjligt att använda dem kommersiellt utan att det krävdes att aktörernas egna källkoder för lösningarna publiceras. Man bedömde också att detta skulle ge störst nytta för främjandet av de digitala tjänsternas tillgänglighet i samhället, vilket också är det primära målet med lagen om digitala tjänster. Genom att publicera programvaran med en licens för öppen källkod erbjuder vi också andra en möjlighet att delta i att utveckla den.

Ett annat centralt perspektiv var transparensen i tillsynsarbetet. Genom att välja en testkärna som använder internationella ACT-testregler kan man vid tillgänglighetsgranskningarna nå det kanske bästa, mest omfattande och säkraste slutresultatet. Genom att öppet tillhandahålla programkoden stärker man också tjänsteleverantörernas rättsskydd, eftersom vem som helst kan kontrollera de metoder som använts vid granskningarna och resultaten av dem. Genom att erbjuda Salvias programvaruhelhet även som Docker-image, som enkelt kan installeras på den egna servern eller stationära datorn, har tjänsteleverantörerna också bättre förutsättningar att självständigt och på förhand kartlägga tjänsternas tillgänglighet.

Den viktigaste betydelsen med att tillgänglighetstillsynen existerar är att främja de digitala tjänsternas tillgänglighet. Det ligger i allas intresse att aktörerna på egen hand kan främja tillgängligheten så långt som möjligt, helt utan eller innan att myndigheterna tar kontakt.

Skribent

Eetu Komsi

Eetu Komsi

Överinspektör

Tillgänglighetstillsyn

Läs också

Regionförvaltningsverket har publicerat källkoden för sitt testningsprogram

Läs föregående

Tillgänglighets­regleringen leder till att tillgänglighets­kraven börjar gälla nya digitala tjänster

Läs nästa